onsdag 29 april 2009

Bloggträffar i Stockholm

Det är hög tid att jag berättar lite om min Stockholmsresa. Att jag inte har gjort det tidigare beror på att jag har velat få tillbaka mitt glada humör och kunna tänka på alla upplevelser och möten med glädje, men saknaden efter min lilla Skrållan har lagt och lägger fortfarande sordin på mina känslor. Nu ska jag berätta om bloggträffarna i alla fall, för tanken på alla människor jag mötte i Stockholm piggar upp och gör mig lite gladare, trots allt.

Redan första dagen i Stockholm hade jag min allra första bloggträff! Ni kan inte ana så roligt det var att få träffa Saltis, Kicki och Anna, lika fina och härliga människor i verkliga livet som i bloggvärlden! Jag mötte Saltis, lilla goa Ella (och Ellas rara mormor) vid pendeln, och sedan åkte vi tillsammans hem till Kicki, dit Anna kom efter bara en liten stund. Jag förstår att Kicki trivs i sitt nya hem, ett riktigt trevligt område med hemtrevlig arkitektur som ändå gav en sorts stadskänsla. Kicki hade lagat en fantastiskt god kyckling med mango som vi avnjöt under mycket prat. Haha, konstigt att vi fick i oss någon mat egentligen, så mycket som vi pratade! Kickis härliga killar verkade tycka att det var roligt med besök, de var verkligen öppna och glada och inte ett dugg blyga. Ett par goa grabbar med fart i! Och lilla söta Ella, så roligt det var att få träffa henne på riktigt! Hon verkade också tycka att det var roligt med bloggträff, nästan som om hon förstod att vi alla har känt henne ända sedan hon låg i sin fina mammas mage.

Tack Kicki för din gästfrihet, det var en riktigt trevlig kväll som jag hoppas kommer att upprepas!
Saltis och Ella.

Anna.

Kicki får en kram av ena sonen.

Nästa bloggträff var med fantastiska Simone ett par dagar senare. Tänk vilken tur att Trädgårdsmässan var samma vecka som jag var i Stockholm! Vilket sammanträffande! Simone och jag träffades på Centralen dit hon kom med pendeln från Älvsjömässan, och sedan gick vi till ett kafé i närheten. Samma sak med Simone – att vi fick i oss våra smörgåsar var ett under så mycket som vi hade att prata om!

Alla goda ting är tre, sägs det, så tre bloggträffar hade jag i Stockholm. Den sista var med toppenfina Susanne som kom resande från Småstaden. Vi träffades utanför Hötorgshallarna, sedan gick vi till Kajsas fisk där vi fick oss varsin riktigt god fisklunch. Haha, samma sak, vi tuggade mellan alla ord som flödade ur oss. Och sedan tog vi en liten sväng på stan och tittade i affärer och fikade i solen i Kungsan. En skön dag!

Och jag kan bara konstatera att det stämmer, det jag har läst i olika bloggar: Om man gillar någons blogg kommer man bergsäkert att tycka om den personen i verkliga livet också! I alla fall gäller det den typen av bloggar jag gillar och läser.

Alla ni tjejer – TACK för otroligt trevliga träffar och för att ni är precis de personer ni är, ni är verkligen toppen!

21 kommentarer:

Annika sa...

VAD KUL med dina bloggträffar. Jag håller med, jag har ännu inte varit på en misslyckad bloggträff. Det är som att man lär känna bloggerskorna så bra över bloggar och kommentarer!
Saltis har jag träffat ett par gånger i NYC och hon är verkligen bara SÅÅÅÅ gullig och mysig. Nu ser jag fram emot att ses igen!
OCH dig, Marianne!! Du står på toppen av bloggare jag vill träffa härnäst! Du, och Anne i Oregon. SO, when can I see you??
Jättestor KRAM!!!

Fritt ur hjärtat sa...

Tack snälla Marianne. Det nog precis så. Jag gillar din blogg och ditt sät att skriva och berätta. Det stämde väl överens med Marianne IRL:-)

Taina sa...

Jag har också haft min första bloggträff. Med Saltis! Och det var verkligen KUL. Så annorlunda. Här har jag bloggat i snart 4 månader och en helt ny värld har öppnat sig. Lärt "känna" så många nya människor som jag bara vill följa i deras vardag. Sedan får jag dessutom träffa en! Och det är som du skriver, gillar man bloggen gillar man personen bakom den. Saltis är en sådan person!
Kram!

Anonym sa...

Jag håller med Annika, jag vill också träffa dig Marianne!! Ni ska inte till Helsingborg under juli? ;-)
Det är verkligen så härligt när det klickar även på riktigt med bloggvännerna och man läser ju bloggarna på ett annat sätt efteråt. Härligt att du tog dig tid att träffa alla bloggerskorna trots bråda dagar i Sthlm. Och så fina foton!! Du är en så bra fotograf!
Kram!

Saltistjejen sa...

Å vilka fina foton du tog Marianne!!! Du är verkligen duktig på att fotografera! Och JAAA visst var det underbrt att träffas! Jag är verkligen Sååå GLAD över att du var i Sverige samtidigt som jag så vi hade en möjlighet att ses! Och det är ju helt fantastiskt att man klickar IRL när man "klickat på bloggen". :-)
SOch du, att du fortfarande känner dig tom och ledsen efter Skrållan förstår jag verkligen. Jag tänker mycket på dig och hoppas att saknaden inte ska bli alltför jobbig.
Stor varm kram!!!!!

Susanne sa...

När (obs! inte OM) jag vinner alla miljoner på lotterna jag alrdig (hmm..sällan) köper så SKA jag bjuda alla mina bloggvänner på ett hejdundrandes kalas.
Så får det bli!
KRAM!

Anne sa...

Vad roligt läsa din rapport och dina intryck från bloggträffarna! Spännande, du hann med mycket och många bloggträffar under din tid i Stockholm. Du, jag förstår helt klart att ditt humör inte riktigt är på topp. Sorgen efter Skrållan kan inte bara försvinna hux flux över en natt utan det måste få ta sin tid. En vacker dag kommer du mest att le och skratta åt era minnen ihop och inte som nu känna en klump av sorg och ledsamhet.

Jemayá sa...

Det ger en extra dimension till bloggläsningen att läsa om dessa träffar och få såna här "crossreferences"...härligt att du kunde träffa så många - och glad att du har roliga minnen att fokusera på nu. kram!

Tina sa...

Oj, vad spännande, roligt och läskigt det låter att träffa andra bloggare! Jag känner mig så ny i bloggandet så jag har aldrig tänkt tanken... eller, kanske tänkt men inte trott att man gör så?

Kerstin sa...

Vad kul att du hade så roliga bloggträffar i Sverige. Jag kan tänka mig att det är extra roligt som utlandssvensk att ha bloggkontakt med andra svenskar och då blir den naturliga följden att träffa dem också. :)
Vad glad jag blir för din skull.
Ha en fin dag.

Suzesan sa...

Så härligt det låter. Vilken tur att det klickar så. Tänker att det skulle var nervöst och lite läskigt att träffas IRL men ICKE det förstår jag när jag läser om alla bloggträffar.

En av mina bästa väninnor har jag träffat genom nätet. Vi skrev i flera år innan vi träffades. Väldigt kul.
Nej nu får nattaugglan sova nån gång=moi

Skön kväll och härlig dag över tjugofem grader idag.
Kram
Susanne

Marianne sa...

Annika: Vet du, jag hade lösa funderingar på att åka på SWEA:s världsmöte - bara för att det skulle vara i Washington och du bor där! Men det skulle bli ganska dyrt och då är det bättre att göra en vanlig resa till US eftersom jag egentligen inte var så intresserad av det där mötet : ) New York, Washington, Alabama, Oregon, Puerto Rico ... Men kanske till sommaren?

Jag hoppas i alla fall att vi kan ses snart!
KRAMAR!

Simone: Ja vi skriver ju om det vi har i hjärtat och huvudet allihop, så våra bloggar stämmer nog bra med personerna.

Kram!

Taina: Visst är det fantastiskt! Och både du och jag hade Saltis som den allra första bloggerskan att träffa! Hon är verkligen en toppentjej!

Kram!

Marianne sa...

Petra: Ja du, precis som Annika och Anne, står högst på min önskelista! Typiskt att vi gick om varandra med bara någon vecka i Stockholm. Helsingborg i juli ska jag ha i åtanke när vi börjar fundera på sommaren. Redan Valborg i dag!

Usch, just nu är jag en urusel fotograf, har inte ens haft kameran framme sedan 6 april. Har ingen lust just nu. Måste hitta den igen.

Kramar!

Saltis: Det var fotoobjekten som var fina, så enkelt var det! Tyvärr fick jag inget foto av Simone och Susanne.

Visst var det otroligt att vi var i Stockholm samtidigt, en sån tur! Men så flyttade jag också fram min resa en vecka just för att du skulle vara där just då.

Ja, min lilla Skrålla, det är så tomt och trist utan henne ...

Kramar!

Susanne: Annars kan vi ha knytis medan vi väntar på den där miljonvinsten! Så får vi fler dunderkalas, först knytis och sedan miljonfest : )

Kramar!

Marianne sa...

Anne: Du har rätt, saknaden försvinner inte så fort. Eftersom jag är hemma så mycket var hon ju en så stor del av livet också, ofta som ett litet plåster som kom och "störde" och talade om vad jag skulle göra och liksom trängde sig på. Då blir det tomt ...

Det var verkligen roligt med bloggträffarna, hoppas det blir fler i sommar. Då kanske du också är i Stockholm?

Kram!

Jemayá: Ja att det är härliga människor bakom bloggarna får man verkligen bekräftat när man träffas! Extra härligt blir det när man bor så långt ifrån alla som jag gör!

Kram!

Tina: Jag tror det är olika beroende på vad man själv vill. En del vill vara helt anonyma och inte träffa någon, eller bara träffa någon enstaka. Då gör man så. Det är viktigt att göra som man själv känner, inte känns sig tvingad till någonting! Det där har vuxit fram varefter jag har lärt känna personerna som bloggar - via bloggarna - just genom att man kommenterar hos varandra och svarar och det växer fram en dialog. Men jag skulle till exempel inte vara intresserad av att träffa någon som jag inte kommunicerar med. Typ om jag hade läst Blondinbella (bara för att hitta på någon) men inte kommunicerat med henne.

Så det finns egentligen inget "hur man ska göra". Eller jo, man ska göra som man känner!
Kram!

Marianne sa...

Kerstin: Ja att man sitter så långt ifrån alla andra gör att det blir lite extra speciellt att träffas. Inget man kan göra lite hur som helst. Dessutom blir det ju en gemensam nämnare, att man är utlandssvensk.

Kram!

Suzesan: Jo, jag var allt också lite nervös innan, men det hade jag inte behövt vara. De bloggar jag läser känns och är äkta på något sätt. Det blir nog skillnad när det är balla typer som bygger en fasad, då är det inte säkert att personen stämmer med den bild man har fått. Tror jag.

Hoppas att nattugglan har sovit gott!
Kram!

Truddelutt sa...

Det skulle vara riktigt kul att ha en stor bloggisträff.
Även om man inte gör det så känns det iaf som om man känner några av sina bloggisar väldigt bra.

Härligt att du hade det trevlig i Stockholm!
Kramis

Marianne sa...

Truddelutt: Ja nu väntar vi bara på att Zephyrin ska vinna den där miljonen : D Hoppas vi kan ses nästa gång jag kommer till Stockholm, för du bor väl också rätt nära Stan? Oavsett miljoner eller inte miljoner då, förstås ...

Kramar!

Anna, Fair and True sa...

Vilka fina bilder du tog! Gillar särskilt den med kramen. Men kan du mejla mig bilden på mig för jag tyckte den var så fin också? Min mejl är komheden [snabela] hotmail.com
Kram!

Marianne sa...

Anna: Tack! Jag har mejlat, men jag skickade högupplöst så det kanske tar en stund innan det har krånglat sig genom ledningarna.

Kram!

aussiekicki sa...

Åh, tack själv finaste Marianne!!! Det var så himla trevligt och jag var alldeles hög i flera dagar efter ert besök. Det var så roligt att få träffa så smarta och fina tjejer!
Otroligt fina bilder du tog. Jag ska lägga upp några själv nu när jag har fått tillbaka blogglusten igen. Har inte orkat alls den senate tiden. Det verkliga livet tar för stor plats för tillfället.

Hoppas du mår bättre efter förlusten av Skrållan. det är alltid tufft att förlora en älskad familjemedlem. Tänker på dig!
Kramar i massor från Kicki och alla grabbarna!!!

Marianne sa...

Kicki: Jag var också alldeles hög efteråt och folk fattade ingenting när jag babblade om bloggträff ...

Jag vet hur det är med det där verkliga livet, det tar rätt stor plats ibland : ) Jag mår lite bättre nu, men man undrar ju om saknaden någonsin kommer att försvinna. Förmodligen inte.

Stora, stora kramar till dig och killarna!