fredag 9 juli 2010

Vår bakgata

Vad ska en stackars flicka göra när hennes man är i Tyskland? Ut och promenera på våra fina bakgator är alltid en bra idé, särskilt när luften är så mättad av blomdoft. Längs gatan sitter små intorkade gubbar lite här och var och pustar ut i värmen. Först tittar de lite bistert på en och undrar vad man är för figur, men när man ler och hälsar med ett litet "Hello" eller "Good morning", eller möjligen ett "Sabah el shir", då skiner de upp och blir jätteglada. En städare på hotellet här bredvid som var ute och tömde sopor visslade till och med efter mig, det ni, det är inte varje dag killarna visslar efter den här gamla gumman!

Annars är jag fullt upptagen med att lyssna på mitt livs första ljudbok. Katten Stina tycker det är supermysigt när jag lägger mig på sängen för att lyssna, då kommer hon och lägger sig tvärs över mig och tycker att jag ska klia henne på magen, jag har ju båda händerna lediga för en gångs skull och de bör båda två ägnas helt åt henne, enligt henne. Problemet med en ljudbok är bara att den inte märker när man somnar, som en e-bok gör. Ljudboken bara pratar på i flera kapitel och så minns man inte var man var. E-boken stannar liksom av när man slutar bläddra, vilket är en klar fördel. Och killen som läser pratar inte riktigt i den takt jag skulle ha läst i. Han stannar av på för mig fel ställen och har väldigt bråttom på andra ställen, så vi kommer lite i otakt emellanåt. Men det är mysigt när någon läser godnattsaga för en, vilken takt det än går i. Det är kanske därför man somnar så gott?

Nu får ni hänga med och se hur fin vår bakgata är!

Jag tror det är de här rosa träden som sprider den fantastiska doften. Om det finns ett Paradis, då tror jag det doftar så där som det gör här just nu. Uppdatering: Nu har jag letat i bloggen och hittat namnet på det här underbara rosa trädet: Cassia bakeriana - Dvärgäppelblomsträd, Rosa Cassia, Rosa Regncassia eller Önsketräd

Den här lilla moskén är den som ligger närmast oss.

En brunn som inte verkar vara i bruk, kranarna saknas. Men fin är den.

Här kan däremot alla törstiga få sig en slurk vatten. Jag avstod, jag tror inte min mage är lika härdad som de flesta andras.

Boganvillan blommar året om.

Jag hittade ett nytt träd som jag aldrig har sett förut. Vackra gula, ganska stora blommor.

Knoppar i ett gult hänge.

Fröskidorna hängde lite för högt för att jag skulle komma åt dem, och en karl som gick förbi försökte inte ens.

Skam den som ger sig! Jag fick allt fatt i några fröskidor till slut. De ska sparas tills jag är i Sverige. Det kanske kan bli någon blek kopia av det vackra trädet, vem vet.

Anne vakar över sina barn.

Bruno är inte särskilt rädd för mig längre. Men han tyckte att det var en konstig manick jag höll för ansiktet hela tiden och som bara knäppte och knäppte.

Stina vägrar att titta på mig när jag fotograferar.

Likaså Tjorvan vägrar titta på mig, hon tycker jag är fånig med den där kameran. Det är väl bättre att lägga upp mat? Hon kan väl få smaka lite av den mat som finns i påsarna? Men det får hon inte, det enda torrfoder hon får är lyxtorrfoder för hennes njurars skull. Friskies-påsarna är till utekatterna, jag toppar upp burkmaten med det, för de glufsar i sig så himla mycket.

19 kommentarer:

Desiree sa...

Väldigt vackert och lummigt på din bakgata. Fint med alla blommande träd. Det trädet med gula blommorna var jättefint. Men jag har inte sett det innan så att jag känner igen det. Boganvillan är en favorit. Ha ha ja det är inte lätt det där med ljudböcker som inte känner av då man somnar. De borde uppfina en sådan funktion. Ha en skön helg.KOmer maken hem till helgen eller blir det en helg med kissarna?
Kram!

Marianne sa...

Desirée: Det är verkligen fint på bakgatan, jag är så glad att vi flyttade hit även om det inte är för så lång tid. Jag känner inte heller igen det gula trädet, blommorna ser lite ut som de rosa, men bladen är inte desamma så det kan inte vara en gul variant av det rosa.

Klas kommer inte hem förrän om drygt två veckor till! Han ringde nyss och sitter nu på flygplatsen i Hannover (tror jag det var) på väg hem till föräldrarnas stuga utanför Borås. Där ska han vara i två veckor och bli ompysslad av mamma. Jag följde inte med för katternas och nackens skull.

Hoppas ni får en skön helg, själv ska jag gosa med kissarna och gå och köpa mer mango, för den var så himmelskt god!

KRAM!

ab sa...

Va? Är Anne och hennes barn tillbaka? Jag tycer jag har läst allt, men det måste jag ha missat.

Anonym sa...

Underbara bilder, vi verkar ha många träd och blommor du och jag som är samma. Flamboyant trädet utanför mig är oändligt just nu!
Din Stina låter som min Tequila!

Laura sa...

Underbara, söta, älskade katter!!! Åhhhh så gosiga de är allesammans, även om inte alla är lika intresserade av modellandet! :) Jag antar att Stina och Tjorvan har fått sin beskärda del av modellandet under sina år med dig, så de kanske inte är så intresserade av att posera längre? :)

Intressanta bakgator du har också, betydligt färggrannare och lummigare än mina bakgator i Istanbul!

Då jag jobbade på dagis i vintras så läste vi alltid en kort saga för barnen på eftermiddagen då de skulle vila och jag försökte att göra sagan så spännande som möjligt och läste med ganska mycket inlevelse. Men efter ett tag så insåg jag att det inte var bra med FÖR mycket inlevelse, för då blev det allt för spännande för barnen och en del kunde inte sova fastän de var jättetrötta. Så då fick jag byta sätt att läsa till långsamt, monotont och sövande istället, haha! :)

Kram!

Marianne sa...

ab: Jo, nu är hon åter med sina små barn. Hur ska jag klara mig utan utekatter när jag har flyttat hem till Sverige? : )


Carina: Har du det där gula trädet? Vet du vad det är? Och det rosa, har du det också? Vet du vad det är?


Laura: Jag håller på att läsa ikapp på alla bloggar nu, hade tänkt hälsa på hos dig också i dag, men nu orkar jag inte mer i kväll och jag vill ju verkligen läsa, så jag väntar tills i morgon.

Det här är ju inte direkt innerstaden, tvärtom bor vi på randen mellan stad och land, i närheten vet jag att det finns åkrar, men jag har inte lyckats leta mig fram till dem. Men här är verkligen fint, så glad att vi flyttade hit där vi bor nu!

Haha, ja så kan det ju bli också, när det är för spännande : ) Så blir det ju när man läser också, man ligger där med en bok och läser och läser och läser och kan absolut inte somna när det blir för spännande!

KRAM!

anna of sweden sa...

Fantastisk bakgata - och vilka fina kattbilder. Men fastnade inte de små intorkade små farbröderna på bild? :)

Och du - grattis till visslingen! :D

Kram!

Marianne sa...

Anna: Du skulle känna hur gott det doftar längs den där gatan! Helt otroligt. Önskar det fanns doftbloggar!

Jag vill ha ett samtal först innan jag fotograferar någon. Det ser så hemskt ut när turisterna sticker fram sina objektiv mot egyptierna som om de var apor i bur. Fast jag skulle bra gärna vilja ha ett persongalleri med de intorkade små farbröderna, så vi får hoppas att de fastnar snart : )

Kram!

Desiree sa...

Du får ha en riktigt trevlig helg på egen hand med de söta kissarna. Hur är det med nacken? Blir det lite bättre?
Kram!

Elisabeth sa...

Stina kanske tänker "men matte, jag vill faktiskt bli fotograferad från den här sidan, för då blir jag ännu finare än vanligt!". ;) Tjorvan ser verkligen ut att tänka att det vore bättre med mat och att kameror är överskattade. De flesta katter tycks tycka så, åtminstone har de katter jag träffat gjort likadant, med ett undantag. Den katten anser sig vara Guds gåva till alla foton...

olgakatt sa...

Å, så vackra träd!Hoppas verkligen du kan få några frön att gro och få en fin krukväxt i alla fall. Uteträd i vårt bistra klimat kan det ju knappast bli.

Så skönt att kissarna är tillbaka!

Saltistjejen sa...

Tänk om ens bakgata var SÅ vacker!!!!
Vad kul att kissarna är tillbaka också! De är så fina. Och det där med ljudbok har jag aldrig riktigt testat men tror jag skulle gilla det. Har alltid älskat "högläsning" och saker som radioteater etc... Men visst, haha, om man somnar kan det ju bli trixigt... ;-)
Stor kram och hoppas du får en fin helg!

Marianne sa...

Desirée: Tack! Jo, det är mycket bättre, om än inte helt bra. Ska börja hos sjukgymnasten så snart ögonundersökningarna är klara så ska det nog bli bra sedan.

Kram!!!


Elisabeth: Hahaha, ja de är roliga katterna! Man ska inte tro att man kan bestämma särskilt mycket över dem. Jag kan t.ex. bestämma att nej, nu blir det ingen mer mat, Tjorvan behöver verkligen banta så det blir burkmat bara en gång om dagen. Men vem faller till föga efter bara ett litet tag? : )


Olgakatt: Jag tänkte dela med mig frön till bland annat dig och Karin på Åland, för ni kan det där med växter mycket bättre än jag. På så sätt kanske det kan bli ett vackert träd någonstans i alla fall. Om än i kruka.

Ja det är skönt att de är tillbaka. Jag ska bara slurka i mig lite kaffe så ska jag ner och mata dem sedan.


Saltis: Jag trodde att det var som vackrast här i våras, men jag hade fel! Nu doftar det helt underbart också, jag tror det är av de rosa träden. Måste leta reda på här i bloggen vad de heter, jag har vetat men glömt.

Haha, men man somnar i alla fall väldigt gott av ljudboken! Testa, om jag har rätt för mig har ju M både iPad och iPhone, så du kanske kan låna den ena för att höra en bok. Det finns ett fåtal svenska böcker på iTunes till och med.

KRAM!

Otta sa...

Fina blommor! Stina ser kul ut, den där lite speciella minen, lite lätt förnärmad...:-)

Ljudböcker, det kan jag inte klara av! Jag somnar också, blir fruktansvärt rastlös och tänker på annat. Det går bara inte!

Angående Luxor osv. Det finns ju alltid kvar, men är det ngt jag kan rekommendera och då ni skulle få se mycket är en kryssning på Nilen. Starta i Aswan (som är helt fantastiskt på många sätt), sedan 5 dagar på båten till Luxor. Man stannar på ställen på vägen där det finns något att se, bla krokodiltemplet. Denna tur gjorde vi faktiskt mitt i sommaren, men valde en båt med liten svalkande pool på och det var inga större problem. Hade en balkong till vår hytt och allt var mycket bra. Hade egen guide, i praktiken, då det bara var jag och Nour samt ett amerikansk par som var engelsktalande. Suveränt! Ni kan lätt ta er dit med flyg eller nattåg.

Kram

Bert sa...

Varmkorvsträd! Verkar hämtat ur Pippi Långstrump.

Vilken succé det skulle bli här hemma i Sverige.

Lycka till!

Marianne sa...

Otta: Ja, jag har nog också kommit fram till att ljudböcker inte är för mig. Jag börjar också tänka på annat. Kanske om jag hade något handarbete, typ stickning utan mönster eller liknande. Nej, jag måste ha händer och ögon upptagna. Har en till som jag ska lyssna till, för att se om det har med uppläsaren att göra.

Jo, en båtresa på Nilen bör man väl göra, men det finns kvar liksom Luxor. Kanske om vi skeppar hem katterna till karantän och har en tid utan dem här, men nu är det lite svårt. Vi får se.

Kramar!


Bert: Haha, ja vi får döpa det till Egyptiskt varmkorvsträd på svenska!

Jag raderar så att det bara är en av dina kommentarer kvar, om du inte misstycker : )

Otta sa...

Skeppa katterna innan! Synd Nour inte finns kvar i Egypten för då hade ni kunnat resa vart ni ville - och så hade ni kommit hem till glada katter (kanske lite tjocka också). Han är inte bara glad i katter, han har blivit helt TOKIG i dem!

Varmkorvsträdet...:-) är det inte Tamarind, som man kan få saft/juice av?

Kramar

Anna, Fair and True sa...

Väldigt fin bakgata ni har! Skrattade gott åt "intorkade gubbar" :)

Katterna är så fina, både dina och gatukatterna!

Marianne sa...

Otta: Nej, tamarindens blommor ser helt annorlunda ut, och korvarna också, de är mer lika knöliga ärtskidor. Eller hur man ska säga. Googla på bilder tamarind får du se!

Skulle ha tänkt på det när Nour var här : )

KRAM!


Anna: Det är jättefint här. Gubbarna ser verkligen lite intorkade ut ibland, som ökengubbar som har vant sig vid lite vatten : )

Kram!